Jag är besatt av vinbär

bild.JPGJag äter minst en deciliter vinbär varje dag. Året om. Vanligtvis på morgonfilen, men ibland till annat som gröt, pannkaka och glass.

Igår kväll, när förkylningen tog ett nytt grepp om hals, huvud och leder, kände jag ett oemotståndligt begär efter svarta vinbär. Gick direkt till frysen och tog fram en påse som jag lade på upptining. Så snart det gick att karva ut små godbitar började jag snaska på dem. Kunde inte sluta. Ungefär som med nötter. Jag intalade mig själv att jag behövde C-vitamin och att jag nu skulle bli frisk. Faktiskt kände jag mig bättre i morse när jag vaknade. Vet dock inte om det var tack vare hetsätningen av vinbär kvällen innan. Eller trots den.
Vi flyttade in i vårt hus i snöstormarnas tid. Jag minns att vi den andra dagen behövde åka in till stan för att köpa mat och lite andra pryttlar. En enorm snödriva rasade ned från himlen och gjorde vägarna näst intill oframkomliga. Det var ren tur att vi gled in bakom en plogbil på väg hem och därmed faktiskt kom hem.

Inte kunde vi ana då att det bakom huset dolde sig ett hav av vinbärsbuskar. Gissa hur glad jag blev när de smälte fram på vårkanten. Jag var redan innan dess en stor älskare av både röda och svarta. Nu hittade vi även en buske med vita!

Sedan dess hittar man mig i vinbärsbuskarna där i slutet av juli varje år. På en pall, med någon sommarpratare i öronen.

Jag stoppar bären i frysen och äter dem som de är. Lite saft blir det förstås också. För att knyta an till ostarna, så är det himla gott med lite svartvinbärssylt till de smakrika ostarna, såsom grönmögelostar.

Jag brukar göra sylten så här:

Häll 1 liter rensade svarta vinbär och ½ dl socker i en gryta. Sätt grytan på svag värme och låt den puttra i 15-20 minuter under lock. Rör bara försiktigt under tiden. Skumma väl.

Ta av grytan och rör ned ca 7 dl socker. Rör tills sockret har löst sig. Häll upp sylten på väl rengjorda burkar. Häll gärna lite smält paraffin på sylten. Glöm inte tråden i paraffinet så att det går att få upp när det stelnat!

Sylten har en fantastisk smak av solmogna vinbär, året runt. Ät den på filen, till köttgrytan, varm till glassen och självklart till en god ost.

Om anettwork

Jag bor på landet utanför Sundsvall med man, dotter och katter. Har ett hus som alltid behöver pysslas om, men har sällan tid och ork för sånt. Ägnar mig istället åt att äta ost, umgås, planera nästa resa eller klä om en fåtölj. Samt föreningsliv, nätverkande och mitt jobb som handlar om IT i vården. Jag brinner för klimatfrågor, jämställdhet, mångfald och medmänsklighet.
Det här inlägget postades i Att äta ost, Dessert och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s