Älskade rullrån

För två år sedan gjorde jag rullrån för första gången. Med en vision av mormor Maja Britas spröda, smältande rullar i mitt huvud och med ett gammalt, vackert rånjärn, som en gång tillhört Anders farmor. Hon som hade minnen från Ådalenkravallerna och som säkert också bakade ljuvliga rullrån, med tanke på hur väl använt järnet ser ut att vara.

För två år sedan gick det bra (bilderna nedan är från den gången). Förra året tog jag med rånjärnet till kusin Kicki när vi skulle ha gemensamt kusinjulbak, men se då konstrade det gamla rånjärnet. Ville inte alls vara med, nöp fast rullrånet och ville inte släppa taget, oavsett om jag dränkte det med smör eller provade helt utan.

Men skam den som ger sig, tänkte jag i år. Man säger ju att man ska baka surdegsbröd hundra gånger innan det blir bra. Det kanske är samma sak med rullrån, svajar lite fram och tillbaka tills man gjort det så många gånger att man går mer på känsla än på recept.

Denna gång blev jag nöjd. De första fastnade lite lätt och blev väldans bruna, men efter typ den femte gick det galant. De blev himmelskt spröda och smaken förde mig tillbaka till barndomen när Maja Brita dukade upp till gofika.

Rullrån (ca 30 st)

150 g smält avsvalnat smör
1,5 dl vetemjöl
3/4 dl potatismjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk kardemumma
1,5 dl socker
1 ägg
1,5 dl vatten

Gör så här:

  1. Smält smöret och låt det svalna.
  2. Blanda mjöl, potatismjöl, bakpulver och vaniljsocker eller kardemumma.
  3. Rör ihop ägg, socker och vatten med de torra ingredienserna. Använd elvisp.
  4. Tillsätt det avsvalnade smöret.
  5. Värm upp järnet och häll i ca 2 msk av smeten.
  6. Grädda tills rånet fått en ljust guldbrun färg. Rulla då ihop det och lägg på plant underlag för att svalna. En rullrånspinne som den på bilden nedan är ett måste för mig. Det kanske går med någon annan form av pinne, men risken är nog stor att man bränner fingrarna. Aj, aj.

img_9613img_9611img_9612

Om anettwork

Jag bor på landet utanför Sundsvall med man, dotter och katter. Har ett hus som alltid behöver pysslas om, men har sällan tid och ork för sånt. Ägnar mig istället åt att äta ost, umgås, planera nästa resa eller klä om en fåtölj. Samt föreningsliv, nätverkande och mitt jobb som handlar om IT i vården. Jag brinner för klimatfrågor, jämställdhet, mångfald och medmänsklighet.
Det här inlägget postades i Bröd och bakverk, Småkakor och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s